Slätkakor

I stora delar av Östergötland har hålkakorna dominerat. Några av bröden bakades dock utan hål, och kallades då slätkakor. När man storbakade var det brukligt att bjuda in grannarna att smaka på brödet, som även kallades ”smakekakor”, vilket gjorde att alla i byn kunde äta färskt bröd oftare. På vissa platser i Östergötland berättas om ett speciellt jäsmedel som kallas för midsommarjäst, som ansågs ha betydligt mer jäskraft än vanlig surdeg. Den gjorde man genom att ställa ut ett kärl med vatten bland växande råg i blomningstid. Vattnet samlades in under själva midsommarnatten och rördes ut med rågmjöl. Blandningen fick jäsa och midsommarjästen användes sedan under hela året.