Test av rårörd lingonsylt
Allt om Mat har testat sex olika sorters rårörd lingonsylt. Rårörd lingonsylt känns lite lyxigare än vanlig lingonsylt. Sylten är däremot inte rå, vilket man frestas att tro av namnet, utan hettas upp för att få längre hållbarhet. Här hittar du betyg, omdömen och testvinnare.
Allt om Mat har testat sex olika märken av rårörd lingonsylt. Namnet rårörd är dock lite missvisande, det betyder snarare att sylten inte kokats, däremot hettas den upp, för att få längre hållbarhet. Se resultat och testvinnare här!
Favorit, Rårörda lingon, 750 g
Lingon: 48 %. Ursprung lingon: Sverige och Kina. Cirkapris: 45 kr. Pris/kg: 60 kr. Omdöme: Vackert röd och lagom söt sylt med tydlig lingonsmak. Det är mycket bär och de är väl bevarade, inte mosiga eller sönderkokta. Betyg: 4
Björnekulla, Rårörda lingon, 660 g
Lingon: 50 %. Ursprung lingon: Sverige. Cirkapris: 39 kr. Pris/kg: 59 kr. Omdöme: En sylt med perfekt, trögflytande konsistens. Lingonen är hela och fina. Balanserade sötma, vuxen smak. Lingonsmaken kunde vara lite tydligare. Betyg: 4
Ica, Rårörda lingon, 750 g
Lingon: 48 %. Ursprung lingon: Sverige och Kina. Cirkapris: 44 kr. Pris/kg: 59 kr. Omdöme: Det är många hela lingon i den vackert klarröda sylten. Den är lagom söt och har en fräsch doft av lingon. En inte helt angenäm beska i eftersmaken drar ner betyget ett snäpp. Betyg: 3
Önos, Mor Annas rårörda lingon, 625 g
Lingon: 50 %. Ursprung lingon: Ingen uppgift. Cirkapris: 55 kr. Pris/kg: 88 kr. Omdöme: Vackert mörkröd sylt med en svag doft av lingon, bären är lite mosiga. Lagom söt men det saknas tydlig syrlighet. Betyg: 3
Felix, Rårörda lingon, 410 g
Lingon: 48 %. Ursprung lingon: Sverige. Cirkapris: 35 kr. Pris/kg: 85 kr. Omdöme: Mörkröd sylt med för fast konsistens. Man kan vända burken upp och ned utan att sylten flyttar sig. Mosiga bär, svag lingonsmak, för söt. Betyg: 2
Coop, Rårörda lingon, 750 g
Lingon: 48 %. Ursprung lingon: Ingen uppgift. Cirkapris: 40 kr. Pris/kg: 53 kr. Omdöme: Mörkröd sylt med fastare konsistens. Det är för få hela lingon och smaken är söt med för svag lingonsmak. Betyg: 2
Bara lingon i lingonsylt Livsmedelsverkets regler bestämmer att namnet på en sylt ska säga vilka bär eller frukter som ingår. Därför är det bara lingon i ”rårörda lingon” eller lingonsylt. Om sylten, förutom lingon, även skulle innehålla till exempel vinbär måste det skrivas i namnet. En sådan sylt skulle alltså heta lingon- och vinbärssylt. Hur många gram bär eller frukt som ingår i 100 gram av den färdiga sylten ska också deklareras på förpackningen.
Favoriterna i vårt test av rårörda lingon är Favorit och Björnekulla. Dessa har en fin balans mellan sötma, syrlighet och strävhet. När man skärskådar lingonsylt upptäcker man att det finns många dimensioner i smakerna, ungefär som vid vinprovning. Vid syltbedömningen ger vi extra poäng för en trevlig, trögflytande konsistens, frisk och djup lingonsmak samt att det är många hela lingon i burken.
SÅ TESTADE VI: Vi valde ut sex varianter av rårörda lingon från butiker i Stockholmsområdet och Kalmar. Utseende, smak, doft och konsistens bedömdes av medarbetare på Allt om mat och en grupp med matintresserade konsumenter. Provsmakningen var blind.
SMAKBEDÖMARNA är minst nöjda med Felix och Coop. Felix sylt innehåller mosiga bär och har svag lingonsmak. Konsistensen är för tjock, sylten flyttar sig inte åt något håll när burken vänds upp och ned. Sylten från Coop har för få hela lingon och den är så söt att lingonsmaken blir otydlig.
PROVSMAKARNA består av redaktionsmedlemmarna på Allt om Mat och en grupp med matintresserade personer. Provningen är blind; de sex sylterna är upphällda i numrerade glas. I diskussionen efter den koncentrerade provsmakningen konstaterar vi att syltindustrins rårörda lingon inte alls är detsamma som när man själv rör ihop socker med lingon till en rå sylt. Är det egentligen korrekt av industrin att kalla sylten för rårörd när den verkar vara kokt?
Lingon innehåller bensoesyra. Det är ett naturligt konserveringsmedel som gör sylten hållbar. Ingen av sylterna som vi testat innehåller konserveringsmedel. Tack vare lingonens goda hållbarhet har bären, historiskt sett, varit en handelsvara eftersom man kunde frakta lingon inom Sverige och till utlandet. Kring sekelskiftet 1900 exporterades lingon till Tyskland och bärplockningen i Sverige blev mer organiserad.
VI STÄLLER FRÅGAN till Lena Wallin som är expert på märkning av livsmedel på Livsmedelsverket. Hon svarar att begreppet ”rårörda” eller ”rårörd” inte finns beskrivet i lagstiftningen utan att vanligt svenskt ordbruk gäller. Exempelvis innebär rårörda lingon normalt sett att lingon och socker har rörts ihop utan någon upphettning. Om ett livsmedel inte har en korrekt beteckning kan konsumenten bli vilseledd och det är livsmedelsföretaget som är ansvarigt för att sylten har rätt beteckning.
PÅ DET STORA livsmedelsföretaget Orkla Sverige, som tillverkar Felix och Mor Annas rårörda lingon svarar man att vid tillverkningen av Felix rårörda lingon så hettas blandningen upp till 85 grader under några minuter, den kokas alltså inte. Sofie Ek, som är företagets kommunikationschef, säger att processen för ”rårörda lingon” är mer skonsam jämfört med vanlig, kokt lingonsylt för att bären ska bevaras hela.
HON ANSER INTE att varubeteckningen är vilseledande eftersom tillverkningsmetoden för rårörda lingon är skonsammare än för lingonsylt. Hon förklarar att det är omöjligt för industrin att tillverka och sälja lingonsylt som inte är upphettad, med tanke på hållbarheten.
BÄRENS URSPRUNG är en annan fråga som kommer upp vid provsmakningen. Att deklarera ursprunget är frivilligt för tillverkarna men några gör det ändå. På flera av sylterna som vi testar står det att det är svenska bär i burken men andra deklarerar att det även kan vara lingon från Kina när de svenska inte räcker till.
