Midsommarmat - fakta om varför vi äter just den på midsommar
Vad vet du om den klassiska midsommarmaten? Visste du att sill betraktades som fattigmansmat förr i tiden och att Västerbottenpaj ansågs vara en delikatess. Mer om detta och fler intressanta fakta om vår högtidsmat här!
På midsommar ingår bland annat sill, potatis, lax och Västerbottenpaj i midsommarmenyn. Men den skiljer sig inte speciellt mycket från vad vi äter på påsken och julen. Varför äter vi mer eller mindre samma meny under alla högtider i Sverige?
Jonas Engman som är etnolog på Nordiska museet menar att det finns ett symbolvärde i den svenska högtidsmaten.
– Vi förknippar maten med vårt kulturarv och något traditionellt. Den här maten är kopplade till våra ritualer, alltså jul, påsk och midsommar, säger han.
Midsommarmenyn har sett likadan ut sen i början av 1900-talet.
Sill till midsommar
Sillen är nog den maträtt som är äldst. Den betraktades länge som fattigmanskost, det var inte förrän i slutet av 1800-talet som man började lägga in den med socker och ättika och äta den under festmåltider. Innan dess var det nämligen bara överklassen som hade tillgång till socker.
Recept: Matjesilltårta
Västerbottenpaj - en delikatess
En av de yngsta rätterna på midsommarbordet är Västerbottenpajen, den började dyka upp i slutet av 40-talet efter andra världskriget.
– Maträtten ansågs exklusiv på grund av dem lyxiga ingredienserna grädde, ost och smördeg. Det var först under efterkrigstiden som man började ha råd att äta sånt här, säger Jonas Engman
Recept: Västerbottenpaj
Jordgubbar var också en riktig delikatess under efterkrigstiden. Det var inte alls samma självklarhet att köpa den mängd jordgubbar vi kan göra idag.
Något annat som inte var självklart var att äta färskpotatis. I början av 1900-talet var det bara överklassen som åt det.
– En vanlig jordbrukare skulle aldrig få för sig att ta upp en färskpotatis, det ansågs som slöseri med resurser att ta upp en potatis innan den blivit fullvuxen, säger Jonas Engman.
Recept: Glaserad och grillad färskpotatis
Den gravade laxen kom betydligt tidigare, den åt man redan på 1600-talet. Namnet gravad lax kommer från att laxen lades i en grop och täcktes över innan den genomgick en jäsning. Idag smakar den dock annorlunda, på den tiden påminde nämligen gravad lax om surströmming.
Läs också: Så här tar du vara på dina rester från midsommar
Källor: Dagens nyheter, Land, Nordiska museet.
