Matprofilen efter kollapsen: ”Många tyckte också synd om mig”

Jessie Sommarström står blickstilla framför sin traktörpanna i koppar. Hon har vant pausat en rörelse, och vet att hon har kamerans fulla uppmärksamhet.

– Det är så här jag passar på att vila numera, säger hon och ler försiktigt.

Det ska nog tolkas som ett skämt, men sanningen är att tiden för återhämtning varit knapp på sistone. Nästintill obefintlig. Sedan höstens historiska vinst i ”Årets Kock” har schemat varit minst sagt fulltecknat. Fotograferingar, inspelningar och andra åtaganden har avlöst varandra med arbetsdagar från tidig morgon till sen kväll. Som den här dagen, då vi gästar matstudion på restaurangen och matcentret Urban Deli i Stockholm, Jessies bas, där hon arbetar mellan alla sina uppdrag.

– Det kräver mycket, men det ger också otroligt mycket energi att träffa folk, socialisera och lära sig något nytt, säger hon.

Även om Jessie bara väljer uppdrag som stämmer överens med hennes värdegrund, och därmed är väldigt selektiv, så önskar hon bli bättre på att säga nej. Det är viktigt för balansen, särskilt om man är ambitiös.

– Jag har lidit av prestationsångest i hela mitt liv, ganska jobbig sådan. Jag blir väldigt stressad och ångestfylld om jag inte gör någonting bra. Samtidigt är det just det som gör att jag har ett driv. Själva tanken på att göra något som är dåligt stör mig extremt mycket, förklarar hon.

Att som Jessie vilja prestera är helt naturligt i hennes yrke, då verbet per definition ligger nära framgång, att utvecklas och nå nya höjder. Dessvärre kan presterandet, vid dålig balans, lika snabbt omvandlas till ett hårt fall. Det blev Jessie själv brutalt påmind om när hon tävlade i ”Årets Kock” 2020. Perioden innan tävlingen hade hon varit föräldraledig och samtidigt tränat hårt i köket. Press, stress och dåliga sov- och matvanor tog till slut ut sin rätt. Mitt under brinnande kamp kollapsade hela hennes person.

– Jag trodde jag skulle svimma. Jag stod där, och så började ljudet försvinna, och jag kände att ”nu kommer jag ramla ihop”, förklarar Jessie.

Allt gick väldigt fort, men hon lyckades ändå undvika den dramatik det kunde ha blivit mitt i strålkastarljuset. I stället försvann hon ut i kulisserna där hon till slut kunde sätta sig ner. Efter händelsen fanns inget annat alternativ än att avbryta. Ett beslut som påverkade Jessie psykiskt en lång tid efteråt.

– Jag tyckte det var pinsamt, att ha brutit ”Årets Kock” liksom. Många tyckte också synd om mig, vilket är bland det värsta jag vet… Men skam den som ger sig.

Den sistnämnda meningen är verkligen Jessies karriär och person i kvadrat. En berättelse om en målmedveten fighter med tjockt pannben. Ta bara det där om hur hon tog sig till toppen i en många gånger tuff bransch. För över 20 år sedan började hon arbeta som diskare på Hamnkrogen i Vaxholm. Noggrant studerade hon köket genom diskluckan med målet att en dag själv laga maten. Utan utbildning och med devisen att det alltid går att resa sig har hon därefter jobbat sig uppåt till den hyllade matlagare hon är i dag.

– Jag tror också det är det som gjort att jag är så här driven, att man alltid känt att man varit i underläge. Jag har ingen utbildning och då har man varit tvungen jobba lite hårdare än alla andra, säger hon.

Så vad hände då egentligen efter kraschen för tre år sedan? Jo, revanschlusten tog över efter bara några månader. Och 2022 gjorde hon ett nytt försök med ”Årets Kock”. Den här gången hade hon ändrat om i uppladdningen för att hitta bättre balans, och bland annat fokuserat mer på fysisk träning. Hur det gick vet vi vid det här laget. Jessie Sommarström vann överlägset och blev inte bara den äldsta vinnaren, utan även den blott andra kvinnan någonsin att stå överst på prispallen. Men även om Jessie så klart vill få fler kvinnor att laga mat och tävla, så är det ändå något annat som hon framför allt hoppas kan inspirera andra framöver – att våga misslyckas totalt.

– Man kan alltid komma tillbaka. Även om jag tyckte det var helt fruktansvärt, så hände ingenting. Det var inte så att jag var branschens största skämt. Men det kanske krävs att man misslyckas, för att komma hela vägen. För mig var det en lärdom. Jag hoppas jag kan inspirera för att jag faktiskt misslyckades och sedan kom tillbaka lite starkare och bättre.

Med utmärkelsen ”Årets Kock” har Jessie Sommarström uppnått en dröm. Vad nästa stora mål är vet hon i skrivande stund inte. Men en sak är säker, det här året hon har lovat sig själv att fokusera ännu mer på balansen – att tack nej till jobb och få mer tid över till familjen. Just familjen är faktiskt en viktig del i det som utmärker Jessie som kock – nämligen engagemanget för hållbar mat. För det var när hon själv fick barn som hon verkligen började fundera på framtiden och vad vi vuxna egentligen lämnar efter oss.

När Jessie börjar prata om hållbar utveckling märker man direkt att det är en fråga hon brinner för. Tempot stegras, orden flödar. Hon förklarar att vi måste äta mindre kött och odla mat för människor i stället för att producera djurfoder. Hon pratar om att välja mellan svenskt närodlat eller utländskt ekologiskt. Om att äta mer baljväxter som förr i tiden, och om varför vi slänger så mycket mat. Det största problemet av alla. Jessie är själv uppvuxen med en ensamstående mamma, med mycket begränsad budget, där familjen tog tillvara på det som fanns. Hon menar att vi idag i stor utsträckning inte respekterar råvarorna på samma sätt som tidigare, och inte ser matens värde. Och trots att hon verkligen förstår att den senaste tidens matpriser drabbar många människor hårt, och också känner med de som har det tufft, tycker hon att högre priser på mat ändå är något positivt.

Jag hoppas jag kan inspirera för att jag faktiskt misslyckades och sedan kom tillbaka lite starkare och bättre.

– Mat har inget värde för många längre, det är massproducerat och man respekterar inte råvaran. Betalar du mer för saker kommer du att vårda dem bättre, det är jag helt övertygad om, säger hon. Samtidigt tycker ”Årets Kock” att det ibland fokuseras för mycket på konsumenten. Även politiker, producenter och leverantörer måste i fram tiden ta ett större ansvar för vad som når butikerna, och vilken information kunderna får. Det kan handla om enklare märkning av varor, men också om ekonomiska procentsatser och påslag som påverkar slutpriserna.

– Ibland blir hoppet för stort för att konsumenterna ska vara beredda att betala det dyra priset. Om alla gör små förändringar, så kommer det göra skillnad. Det blir svårare att äta saker ju mer kunskap man har.

En del av sin arbetstid lägger också Jessie Sommarström på Axfoundation. En icke vinstdrivande organisation som verkar för ett mer hållbart samhälle. Där är hon med och säkerställer att framtidens mat håller rätt gastronomisk höjd. Bland annat har de tagit fram en färs på brax, produkter som ibland testas på Urban Deli, och som numera säljs i matvarubutiker runtom i landet.

– De har mycket kunskap och tillgång till forskning, och kan bygga en infrastruktur för saker. Det kan inte jag som kock. Jag kan laga mat. Men där kan man vara med att påverka, och det är viktigt.

Jessies värderingar genomsyrar även den meny som hon exklusivt lagar för Allt om Mat under dagen för intervjun, och som vi delar med oss av här. Goda, nyttiga och hållbara rödbetor. Blåmusslor, som är en av de mest klimatsmarta animaliska proteiner vi kan äta. Och så svensk röding, i stället för norsk lax. Varsågoda!