Sylta och safta – tips, recept och bästa tillbehören!

Konservera med socker

Strösockret gör sylten söt och hindrar den från att mögla och jäsa. Det beror på att strösocker drar till sig vatten och försämrar livsmiljön för mikroorganismer och bakterier. Det behövs ganska mycket strösocker, ca 500 gram per liter saft eller kilo bär, för att få effekt. Plocka helst bär eller frukt när det är torrt och fint väder ute. I regn och fukt trivs möglet bättre.

När man kokar sylt eller saft förstörs bakterier och jästsvampar, vilket innebär att kokt sylt håller längre än rårörd. Flaskor och burkar ska vara väl rengjorda. Häll sylten eller saften upp till kanten och skruva genast på locken för att ytterligare försvåra för mikroorganismerna. Både sylt och saft ska förvaras svalt. Vill du göra sylt och saft med mindre socker så är det bra att frysa in den eftersom den har kortare hållbarhet.

Konservera med syltsocker och pektin

För att sylt av till exempel hallon och jordgubbar ska bli lite fastare kan man röra i ett gelé-ämne som heter pektin. Det finns även naturligt i vissa bär och frukter. Omogna bär brukar ha en högre pektinhalt än mogna. Om man ska koka gelé av övermogna bär måste man därför tillsätta extra pektin.

Det finns även färdiga blandningar av pektin och natriumbensoat, till exempel melatin, som man kan tillsätta. Vill man göra det ännu enklare för sig kan man använda syltsocker. Det är strösocker blandat med pektin, citronsyra och konserveringsmedlet kaliumsorbat.

Rårörd sylt

Rårörd sylt, som inte ska kokas, är bäst att förvara i frysen. Lingon och hjortron innehåller bensoesyra, som gör att den rårörda sylten av dessa bär håller bättre än andra.

Vill man minska på sockermängderna i ett recept på sylt, saft eller mos går det bra, men i så fall måste dessa förvaras i frysen för att minska risken för att bakterier och mikroorganismer ska växa till sig. I stället för att frysa in själva sylten kan man frysa in bären. När man vill äta sylt till exempelvis pannkakorna kan man ta upp precis så mycket bär som behövs från frysen. Då behöver man inte tänka på exakta sockermängder och konserveringsmedel, eftersom sylten går åt på en gång.

Är det farligt med mögel i sylten?

Livsmedelsverket rekommenderar att man slänger saft som möglat. Om en sylt som innehåller minst 500 gram strösocker per kilo bär har möglat är den okej att äta när man har tagit bort mögelfläckarna. Är sockermängden mindre än så ska den slängas. Möglet i en lättsockrad sylt kan nämligen ha bildat mögelgift som man kan bli sjuk av. Det räcker inte att koka upp den lättsockrade sylten igen för att bli kvitt möglet. Kokningen tar visserligen död på mögelsvamparna, men giftet som de bildat finns kvar.

Behöver man skumma sylt?

Att skumma sylt och inläggningar när man kokar är kökskunskap som de flesta inte funderar över utan bara gör. En del hävdar att det är mögelsporer och bakterier som flyter upp till ytan och som man tar bort genom att skumma. Det stämmer inte, eftersom sylten kokar en stund så att bakterierna dör. Men det är ändå bra att ta bort skum för att få bort onödig luft i sylten och i burken. Luft gör att bakterier och mögel utvecklas lättare. På en skummig yta på sylten trivs mögel och bakterier bättre än på en slät. En annan anledning att skumma är utseendet, men om man fryser in sylten och inte bryr sig om hur den ser ut behöver man inte skumma.

Tillsatser

Sylt- och saftrecept innehåller ibland konserveringsmedel som natriumbensoat, för att få en bättre hållbarhet. I vissa recept ingår det även citronsyra. Det ger en friskare syrlighet och bidrar något till hållbarheten men räknas inte som ett konserveringsmedel. Askorbinsyra (vitamin C) är ett antioxidationsmedel som bevarar den ljusa färgen i exempelvis ett äppelmos, men är inte heller något konserveringsmedel.

Tips och råd för lyckad sylt och saft

Bakterier kräver tufft motstånd. Ta bort skadade eller mögliga bär och skär bort fula och skadade delar på frukter, svamp och grönsaker innan det blir mos, sylt eller någon god inläggning av dem, bakterier och andra mikroorganismer som alltid finns i luften och på råvarorna

Följ receptet noga. Ta så mycket strösocker som det står och ersätt det inte med sötningsmedel. Om man vill ha mindre strösocker eller använda sötningsmedel i en sylt eller liknande måste man frysa in den för att förhindra mögel.

Använd rena burkar och flaskor. Diska dem igen om de inte använts på ett tag och låt dem lufttorka. Om de ska fyllas med het saft eller sylt är det smart att först värma dem i en långpanna i ugnen (100°), eftersom en kall glasburk kan spricka av den heta sylten.

Marmelad- och geléprov

Kontrollera att marmeladen eller gelén kokat klart och fått rätt konsistens genom ett marmelad-/geléprov. Häll en klick på en kyld tallrik. Dra ett streck genom marmeladen/gelén med en sked. Om marmeladen/gelén inte rinner ihop är den klar. Låt den annars koka en stund till.

Källa: Allt om Mat "Nyskördat"

Smarta prylar och tillbehör i skördetid!

Saftmaja eller saftkokare gör jobbet enklare

I en saftkokare kan du göra saft, sylt och mos på alla möjliga bär och frukter. Den här varianten rymmer 7,5 liter, alla tillbehör följer med och den funkar även på induktionshäll.

Passervagga för äppelmos

Med en mosvagga slipper du skala och kärna ur äpplena. Skär bara äpplena i mindre bitar, koka dem mjuka och passera dem.

Kärna ur snabbt och enkelt

Med en mindre mängd päron eller äpplen är det praktiskt att ta bort kärnhuset innan man gör mos, sylt eller kompott.

Fina etiketter till sylt och saft

Märk sylten eller saften med sort och datum och ge bort i present!

Snygga glasflaskor till hemgjord saft

Fina glasflaskor med patentkork i porslin och med gummitätning.

Snabbplockat med bärplockare

Sätt fart i skogen och öka tempot på bärplockningen!